Fortsätt till huvudinnehåll

Från marsch till krasch

 Jevgenij Prigozjin - Wagnerchefen - har av allt att döma omkommit i en flygkrasch ovanför Tver i Ryssland.

Den mannen har jag funderat på hela detta år, och särskilt efter aktionen i juni månad.

Det var då han organiserade sina soldater i en "rättvisans marsch". Denna marsch förbereddes under ett antal veckor då Prigozjin efterhand uttalade sig alltmer kritiskt mot den "byråkratiska eliten" i Ryssland, och särskilt då inom det militära. Han tycktes ibland anspela på Putin själv med sina utfall. 

I slutet av Maj blev han intervjuad för "Telega online" av journalisten Konstantin Dolgov. Helt riktigt blev den intervjun en generaluppgörelse med putinregimens militära specialoperation i Ukraina! Och den lades ut på Prigozjins eget telegramkonto. 

En månad efter det var det dags för "rättvise-marschen". 

Prigozjin tillsammans med journalisten Konstantin Dolgov

Handlade Prigozhin som Abraham?

Frågan är ganska absurd, jag medger det. Men var inte Abrahams offer av Isak en absurd handling, mänskligt sett? Jevgenij Prigozjin har i allmänhet och i synnerhet givit intryck av att vara en regelrätt flåbuse. Det går inte att se genom fingrarna med släggan han använde för att straffa upproriska soldater - tidigare straffångar.

Enligt 1 Mosebok (kapitel 22) befallde Gud Abraham att offra sin son Isak på ett altare. Abraham gick sedan åstad och kom till den punkt där han lyfte upp kniven för att slakta sin son. Då sände Gud en ängel som sa åt Abraham att inte göra det. Det behövdes inte.

  Är det något liknande som vederfors Wagner-chefen den 24 juni? Var det Gud som sade åt honom att tillsammans med Wagner gå mot Moskva? Och han gick tills han nådde nästan hela vägen fram. Sedan fick han en motorder. Vem gav honom den? Handlingen blev en "demonstration", inget mer. Men en sällsam demonstration.

Alltså: kanske lika absurt som det var, att Abraham skulle göra något ont, blev det att Wagnerchefen skulle göra något gott!

Men "rättvise-marschen" blev onekligen en demonstration som ännu kan ha sin betydelse, beroende på hur händelserna utvecklas...

-

Detta sa iallafall Prigozjin i slutet av Maj i den ovannämnda intervjun, och med det uttalandet i ryggen marscherade han med Wagner sedan mot Moskva den 24 juni: 

Vi kom hit (till Ukraina) och bar oss skamligt åt, vi stövlade fram över hela territoriet i sökandet efter nazister. Medan vi sökte efter nazister hamrade vi på alla vi kunde, sedan begav vi oss mot Kiev, och när det sedan sket sig drog vi bort. Vidare - mot Cherson. Det sket sig också, och vi lämnade. Var det före eller efter? - jag kan röra till det när det gäller tiden, Izjum, Liman? På något vis gick saker och ting inte ihop för oss.
Specialoperationen gjordes för att avmilitarisera och avnazifiera Ukraina, ukrainarna var bara en tidigare sovjetrepublik. De hade det ukrainska språket, och alla respekterade det, även Sovjetunionen.
På det viset, när det gäller avnazifieringen ...Vi gjorde Ukraina till en nation, känd i hela världen. Ukraina blev ett land som man vet om precis överallt. Det är som med grekerna under Greklands blomstring. Vi legitimiserade Ukraina.
Nu, när det gäller demilitariseringen... om de hade 500 tanks i början av specialoperationen så har de nu 5000. Om de hade 20 000 man som kunde strida, så har de nu 400 000. Hur har vi avmilitariserat landet? Det har visat sig att vi gjort tvärtom. Vi har ju för h-e militariserat dem!

-

En "Wagner"-soldat som hänger på repet efter att ha tagit över "Wagners" telegramkonto strax efter marschen i Juni, kommenterar sin tidigare chefs - som han kallar för "den en gång mest lovande politikern" - frånfälle, bland annat på det viset: "Det skurkaktiga mordet på den en gång mest lovande politikern och på Wagner har en gång för alla bevisat, att dessa människor var äkta. Visserligen med ett enormt antal brister, med sina problem och illusioner, men allt vad de gjorde gjordes verkligen. Det var vare sig kontrakt eller spektakel, men allt var verkligt. Och i vår tid finns det få äkta människor, särskilt på den nivån..."

-




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

USA och Ryssland - på väg mot samma vision?

  Kreml har tagit del av den amerikanska administrationens nya säkerhetsstrategi .  Presstalesman Dmitrij Peskov säger:" Den nuvarande administrationen skiljer sig grundligt från den tidigare, och nu är president Trump naturligtvis kapabel då det gäller den inrikespolitiska ställningen, och det ger honom möjlighet att rätta till begreppen i överensstämmelse med sin vision ".  Peskov tillade: " Dessa rättelser stämmer i mycket överens också med vår vision " ( Interfax ) Det låter bra om det ger amerikanerna möjlighet att tala putinregimen till rätta då det gäller kriget i Ukraina. Men det låter verkligen inte bra när man beaktar de händelser i USA som tenderar att anta former av förföljelse med oliktämkande, från just trumpadministrationens sida.  Hur långt ska egentligen "överensstämmelserna" gå, och på vilka områden? För ett par veckor sedan gick sex demokrater ut och uppmanade till vaksamhet inför vilka order som gavs från presidentens och krigsdepartem...

Allmänna mödor i krigstid

 En förort till Kiev i Ukraina. De senaste fyra åren har mina besök där  - här - skett under ett pågående krig. Liksom kriget har skiftat form under dessa år har även samhället skiftat utse'ende. Här jämför jag några foton jag tog 2023 med foton från samma platser 2026. Man kan se vilken förödelse de ryska vapnen åstadkom, men också hur ett beslutsamt restaurationsarbete har givit resultat                Tv: oktober 2023, efter det första   anfallet i februari 2022, då ryska    tanks hade dragit fram på gatorna.  Th: september 2026, efter        omfattande  återställning                                              Ovan: oktober 2023, nedan: samma rondell i september 2026                Ovan: oktober...

"Nezavisimaja Gazeta" fyllde 35 år den 21 december!

 " Nezavisimaja Gazeta ", som betyder "oberoende tidning", har jag då och då återvänt till under årens lopp, då jag velat följa händelser, stämningar och trender i Ryssland. Jag tycker verkligen den gjort skäl för sitt namn, då den vid olika tillfällen i en så pass allmänt adresserad publikation, till exempel har lyft fram grupper som blev marginaliserade och förföljda under sovjettiden. Bland annat kristna rörelser som de oregistrerade pingstvännerna , eller de oregistrerade baptisterna.  Men efterhand som putinregimen har stramat åt greppet om fritt tänkande och handlande, har inte heller "Nezavisimaja Gazeta" orkat stå emot trycket. Är jag orättvis om jag säger att den ledarartikel som chefredaktören Konstantin Remchukov har ägnat åt 35-årsjuviléet, ger intryck av att vara som en fågel som fått sina vingar avklippta, m en nu stoltserar med sina vingstumpar? I artikeln finns en historik med konkreta exempel, som tvärt avbryts år 2012, och övergår i ett p...