Fortsätt till huvudinnehåll

Augusti-minnen

 Det ryska kommunistpartiet ordnade ett särskilt arrangemang i samband med årsdagen för augustikuppen mot Gorbatjev 1991. Tidningen "Nezavisimaja Gazeta" uppmärksammade detta arrangemang och ställde några frågor.

Rubriken till artikeln är "KOMMUNISTERNA HAR INTE GLÖMT AUGUSTI 1991", men skulle kunna vara "Inte lätt att kämpa mot liberalerna när det inte finns någon liberalism"

Några stycken av artikeln i översättning här nedan:


Till 34-årsminnet av augusti-kuppen 1991 samlades KPRF-gruppen i ryska duman (KPRF = ryska kommunistpartiet) till rundabords-samtal i Kolonnsalen i Fackföreningarnas Hus på ”Bolsjoj Dmitrovka” i Moskva. Temat var ” KPRF-gruppen i kamp för landets integritet - mot en liberal ’femtekolonnare!’ ” Därvid underströk kommunisterna själva, att arrangemanget hade uppdragits till årsdagen av augusti-händelserna 1991. Trots att kommunisterna utgör den förlorande sidan så var det bara de som uppmärksammade detta datum. Experter menar att detta för vänstern är ett emotionellt tema, men några arvtagare till ”de segrande demokraterna” finns inte på den politiska arenan i Ryssland i dag.  

   Moskva i augusti 1991

Rundabords-samtalen den 19 augusti organiserades av KPRF-gruppen, och det var ledamöterna i andra kammaren som framträdde. Samtidigt hade KPRF annonserat en protest-aktion vid ”Jeltsin-centret” i Moskva den 21 augusti. Därvid ignorerade i stort sett övriga politiska krafter 34-årsminnet av kuppen. Det gäller såväl maktens parti Enade Ryssland, och även ”Jabloko” och ”Novye Ljudi”,  även om båda dessa strukturer på något vis anses vara liberaler och skulle kunna göra anspråk på att tituleras ”segrare”. Rättvisepartiet gjorde sig inte heller bemärkta, trots deras kärlek till Sovjetunionen , liksom inte heller LDPR, vars grundare Vladimir Zchirinovskij, medan han levde, ofta påminde om händelserna i början av 90-talet.

Ledaren för den analytiska styrelsegruppen inom KPRF, Sergej Obuchov, förklarade för NG: ”Det handlar inte om datum. Det handlar om politiska moment. Nu aktiveras liberalerna vid makten, som sett nya möjligheter att ordna upp kontakterna med Väst, efter den amerikanske och ryske presidentens möte. Man har t.o.m. hört utropas:”Trump är vår man!”. Och det social-ekonomiska blocket är helt igenom liberalt. Därför kräver vi en förändrad kurs, en omvälvning åt vänster. Under hela den tid som förflutit sedan augusti-händelserna har vår ståndpunkt inte förlorat sin aktualitet, nej tvärtom”.

Centret för analys av Rysslands politiska kultur (TsIPKR) släppte till denna dag ett föredrag: ”Perestrojka, augustikuppen och det historiska Rysslands tredje ödeläggelse: är en upprepning av elitens förräderi möjlig?”. I dokumentet påminns om , att det har varit tre betydande oredor i den ryska historien: först oredan i början av 1600-talet, sedan slutet på monarkin efter tsarens abdikation i februari 1917 och för det tredje Sovjetunionens sammanbrott 1991. I föredraget läggs orsakerna till att augustikuppen misslyckades fram: kuppmakarnas obeslutsamhet (att de inte arresterade president Boris Jeltsin), splittringen inom eliten (att en del av KGB i hemlighet understödde Jeltsin) ,  kuppens propagandistiska katastrof (att ”svansjön” sändes över TV) och partiapparatens handlingsförlamning (att kommunistpartiets Moskva-kommitet inte mobiliserade folk på gatorna)

 Författaren Segej Abuchov kommer fram till den slutsatsen, att man måste dra en lärdom av händelserna, för att undkomma risker för det samtida Ryssland. Bland riskfaktorerna nämns: ”förtroendekris i förhållande till makthavarna, som för närvarande spelar på höga opinionssiffror för presidenten”, och även ”elitens konsumtionspsykologi”, av vilka en del alltjämt vill byta resurser enligt principen ”vad som har störst efterfrågan i Väst”. ”Utan alternativa civiliserade projekt riskerar Ryssland att neutraliseras som en efterbliven provins för den globala kapitalismen”, - sägs det i föredraget. Med andra ord vill kommunisterna att det utformas en suverän ideologi i landet.

 

Idag blockeras dessa hot av ordningsmaktens stränga ståndpunkt och samhällets konsolidering omkring SMO (= den speciella militäroperationen) Kommunisterna har kommit fram till den slutsatsen, att allt är möjligt när det gäller eliterna, därför är det stora hotet ett återställande av 1991 års scenario. ”Utan ett viljestarkt politiskt subjekt (typ KPSS, dock förnyat) kan även en patriotiskt stämd ordningsmakt lida nederlag genom en minoritet som förfogar över resurser på IT- och finans – området”.

  Sekreteraren för det ryska kommunistpartiets central-kommitet, Igor Makarov anmärker: ”I allt väsentligt var augustikuppen 1991 en många gånger genomgången och omsorgsfullt planerad spetsoperation för att omintetgöra det sovjetiska kommunistpartiet och omstörta SSSR. Syftet med detta arrangemang är inte bara att ännu en gång påminna om de tragiska händelserna, utan för att kunna dra objektiva lärdomar för framtiden”.

”NG” frågade en expert, varför bara de ”förlorande” kommunisterna påminde om detta datum, allrahelst då det inte är ett jämnt datum, och var segrarna befinner sig?

 Förste vice presidenten för Centret för politisk praktik, Alexej Makarkin, påminde ”NG” att vid det jämna datumet kommer kommunisterna att vara upptagna med valet till statsduman 2026. ”Därvid kommer kommunisterna att utgå ifrån att även om det inte längre finns någon liberalism i politiken, så har liberaler ändå förblivit vid makten och genomför sin ekonomiska kurs. Därför appellerar kommunisterna å ena sidan till ordningsmakten, å andra sidan distanserar de sig från liberalerna, genom att aktualisera de händelser som skedde en gång” – säger Makarkin. Experten förklarar varför Gennadij Zjuganoff’s parti gör detta: ”Tidigare samarbetade kommunisterna inte så sällan med den opposition som inte var inom systemet och med liberalerna, och de pressade fram frukt genom att påverka antalet röster. Men nu är det andra tider. Och det ryska kommunistpartiet , hur tufft det än är, är ett oppositionsparti och måste bevara handlingsfrihet för att kunna samverka med den del av elektoratet som protesterar. Därför skickar kommunisterna en signal till makten, att de kritiserar makten utifrån patriotiska ståndpunkter”, underströk han.

 Men under allt detta, enligt statsvetaren, och trots allt har det redan gått  årtionden, temat är alltjämt emotionellt och aktuellt för KPRF, som har förklarat sig vara det sovjetiska kommunistpartiets arvtagare. Särskilt är det aktuellt för de ideologiskt aktiva, och för dem, vilkas ungdom sammanföll med perestroikan. ”Strax efter kuppen inträffade Sovjetunionens sammanbrott, detta trauma har hitintill inte lagt sig, och kommunisterna behandlar alltjämt de lärdomar som kan dras av händelserna då, och de drömmer om hur de skulle ha handlat om tiden kunde vridas tillbaka”, sade experten. Så, å ena sidan appellerar arrangemanget till anhängares och väljares Sovjet- nostalgi, å andra sidan till de aktivas känslor, som uppvisar kampvilja och grubblar över hur Gorbatjev skulle ha kunnat avlägsnas”, förmodar Makarkin.

 Men för LDPR:s och Rättvisepartiets elektorat är detta redan historia, trots att dessa båda partier, liksom även  kommunisterna,  beklagar att augustikuppen föll.

 Samtidigt påminner experten om att några direkta arvtagare till segern över kuppmakarna inte finns på den politiska arenan idag – de demokratiska partierna har antingen upplösts eller så har de överhuvudtaget inte registrerats. ”Novye Ljudi”  ( = Nya människor) har på allt sätt understrukit vilka noviser de är, och distanserat sig från de historiska händelserna. Av allt att döma finns det bara ett undantag, och det är ”Jabloko”, vilkas medlemmar då understödde Boris Jeltsin och trädde upp mot kuppen. Men även för jabloko-anhängarna är årsdagen för försvaret av Vita huset ingen anledning till glädje, de blev ju besvikna på den social-ekonomiska kursen och ”chock-terapin” efter demokraternas seger. Till skillnad från KPRF kan jabloko-anhängarna inte föreställa sig hur de skulle ha kunnat handla annorlunda, det är ett obekvämt ämne för dem. Därför finns det idag bara kvar representanter för en sida av den konflikt som var då.


En sida - de som är för Sovjetunionens bevarande, eller iallafall mot att det någonsin upplöstes.




 

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

USA och Ryssland - på väg mot samma vision?

  Kreml har tagit del av den amerikanska administrationens nya säkerhetsstrategi .  Presstalesman Dmitrij Peskov säger:" Den nuvarande administrationen skiljer sig grundligt från den tidigare, och nu är president Trump naturligtvis kapabel då det gäller den inrikespolitiska ställningen, och det ger honom möjlighet att rätta till begreppen i överensstämmelse med sin vision ".  Peskov tillade: " Dessa rättelser stämmer i mycket överens också med vår vision " ( Interfax ) Det låter bra om det ger amerikanerna möjlighet att tala putinregimen till rätta då det gäller kriget i Ukraina. Men det låter verkligen inte bra när man beaktar de händelser i USA som tenderar att anta former av förföljelse med oliktämkande, från just trumpadministrationens sida.  Hur långt ska egentligen "överensstämmelserna" gå, och på vilka områden? För ett par veckor sedan gick sex demokrater ut och uppmanade till vaksamhet inför vilka order som gavs från presidentens och krigsdepartem...

Allmänna mödor i krigstid

 En förort till Kiev i Ukraina. De senaste fyra åren har mina besök där  - här - skett under ett pågående krig. Liksom kriget har skiftat form under dessa år har även samhället skiftat utse'ende. Här jämför jag några foton jag tog 2023 med foton från samma platser 2026. Man kan se vilken förödelse de ryska vapnen åstadkom, men också hur ett beslutsamt restaurationsarbete har givit resultat                Tv: oktober 2023, efter det första   anfallet i februari 2022, då ryska    tanks hade dragit fram på gatorna.  Th: september 2026, efter        omfattande  återställning                                              Ovan: oktober 2023, nedan: samma rondell i september 2026                Ovan: oktober...

"Nezavisimaja Gazeta" fyllde 35 år den 21 december!

 " Nezavisimaja Gazeta ", som betyder "oberoende tidning", har jag då och då återvänt till under årens lopp, då jag velat följa händelser, stämningar och trender i Ryssland. Jag tycker verkligen den gjort skäl för sitt namn, då den vid olika tillfällen i en så pass allmänt adresserad publikation, till exempel har lyft fram grupper som blev marginaliserade och förföljda under sovjettiden. Bland annat kristna rörelser som de oregistrerade pingstvännerna , eller de oregistrerade baptisterna.  Men efterhand som putinregimen har stramat åt greppet om fritt tänkande och handlande, har inte heller "Nezavisimaja Gazeta" orkat stå emot trycket. Är jag orättvis om jag säger att den ledarartikel som chefredaktören Konstantin Remchukov har ägnat åt 35-årsjuviléet, ger intryck av att vara som en fågel som fått sina vingar avklippta, m en nu stoltserar med sina vingstumpar? I artikeln finns en historik med konkreta exempel, som tvärt avbryts år 2012, och övergår i ett p...